FYSISK HÄLSA

Enligt en amerikansk studie är vi i västvärlden väldigt stressade och får därför mindre tid över till att träna, stress påverkar våra träningstendenser. Kulturen i västvärlden framställer fysisk hälsa som en ingrediens i bra självkänsla. Och detta sätter en stor press på ungdomar och vuxna att vara fysisk aktiva. För dem flesta betyder begreppet hälsa nu motion och strikta matvanor.

 

De genus-normer som finns i samhället om vikten av att män ska vara starka påverkar också hur män och kvinnor förhåller sig till fysisk hälsa. Globalt har undersökningar visat  att män i tonåren är mer benägna att vara fysisk aktiva än tonåriga kvinnor. Fysisk styrka anses vara en maskulin egenskap och detta resulterar också i att män har större självförtroende när det gäller att delta i fysiska aktiviteter. Vår kroppsuppfattning är avgörande för hur vi mår och vår självkänsla..

 

Depression och ätstörningar är sjukdomar som påverkar kvinnor i större utsträckning och beror delvis på kraven på fysisk perfektion som leder till en negativ kroppsuppfattning. Dessa krav grundar sig i mycket i media och de globala patriarkala strukturer som sätter en stor vikt på kvinnors utseenden. Men negativ kroppsuppfattning påverkar också män i stor utsträckning, de vill dock ofta ha mer muskler medan tjejer vill vara smalare. Detta kan vara en anledning till att pojkar är mer intresserade av fysiska aktiviteter.

 

Många ungdomar känner en stor press på att vara hälsosamma, främst för att de vill se bra ut. Hälsa behöver dock inte betyda träning och fysisk perfektion. Det finns människor som inte mår bra av att träna och att äta renare. Samtidigt finns det studier som visar att träning kan ge många positiva effekter.

Kvinnor som tränar har under 6 månader upplevde mindre ångest och större självförtroende. Fysisk aktivitet har också visat sig nyttigt för psykiskt sjuka människor.

 

Detta kan bero på att träning leder till att cellerna bättre kan ta upp syre och blodcirkulationen ökar. Kroppen tar då lättare hand om förhöjda blodfetter och stresshormoner, detta förbättrar humöret och sömnen. Hjärnan påverkas också och det leder till att signalsubstanser (såsom dopamin och serotonin) frigörs vilket motverkar depression och smärta. Endorfiner frigörs vid fysisk aktivitet och kan få dig att känna dig nöjd och belåten. Det finns studier som visar att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet Men kraven och den psykiska stressen kring motion gynnar uppenbarligen inte någon, då de ofta spelar på könsroller och leder till ätstörningar.

 

Källförteckning:

 

http://psychcentral.com/news/2009/05/29/stress-and-culture-influence-exercise-habits/6180.html

 

http://www.1177.se/Dokument/Vastra_Gotaland/Lindwall.pdf